- Delaktighet och inflytande
Grundlagen - regeringsformen
2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
- Respekt för inneboende värde, individuellt självbestämmande, innefattande frihet att göra egna val samt enskilda personers oberoende,
- Icke-diskriminering,- Fullständigt och faktiskt deltagande i samhället,
- Respekt för olikheter och accepterande av personer med funktionsnedsättning som en del av den mänskliga mångfalden och mänskligheten,
- Lika möjligheter,
- Tillgänglighet,
- Jämställdhet mellan kvinnor och män, samt
- Respekt för den fortlöpande utvecklingen av förmågorna hos barn med funktionsnedsättning och respekt för funktionshindrade barns rätt att bevara sin identitet.
- Alla barn har samma rättigheter och lika värde.
- Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet.- Alla barn har rätt till liv och rätt att utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar.
- Alla barn har rätt att säga sin mening och få den respekterad.
- Främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet
- Den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges med stöd av lagen.- Verksamhet enligt LSS vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet
- Insatserna ska anpassas till mottagarens individuella behov samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.
Tillfälle, förmåga och vilja som vägar till engagemang hos individen
Med tillfälle avses de konkreta situationer där den enskilde kan vara delaktig i kontakter genom stöd och service enligt LSS. Förmåga gäller den enskildes möjligheter att använda tillfällena i förhållande till sitt funktionstillstånd och sina funktionsnedsättningar inom olika livsområden. Vilja handlar om den enskildes engagemang. Viljan kan förändras över tid, bland annat genom att den enskilde får möjlighet att pröva olika aktiviteter.
Delaktighet som process
Fokus på individens tillfälle, förmåga och vilja till delaktighet ger en god grund för ett systematiskt arbete. Delaktighet bör betraktas som en process och inte bara en fråga om enskilda situationer. Förmågan att vara delaktig har beskrivits som en egen ”kompetens” som utvecklas individuellt och successivt med stöd från omgivningen. Genom fler tillfällen att vara delaktig utifrån egna intressen, och bättre stöd att använda dessa tillfällen, kan engagemanget i olika livssituationer öka.
Vid en helhetssyn på arbetet för delaktighet kopplas genomförandet av insatserna tydligt samman med
•Handläggningen före beslut
•Uppdraget till utföraren
•Handläggarens uppföljning av beslutet
Erkännande och bemötande
Personalens bemötande och förväntningar har en avgörande betydelse för möjligheterna till delaktighet för den enskilde. Genom erkännande tillåts den enskildes egen förmåga samspela med omgivningen. Erkännande har betydelse både för upplevelsen av självbestämmande och för tillhörighet i ett sammanhang. LSS ger den enskilde ett rättsligt erkännande. Det behöver förenas med ett bemötande som bygger på att den enskilde erkänns som en unik person och som är kapabel att efter förmåga forma sin vardag och sitt liv.
Ett professionellt bemötande inom LSS-området präglas av respekt, ödmjukhet och empati. Det handlar också om att personalen uttrycker sig på ett sätt så att den enskilde förstår. Lyssna på drömmar och önskemål, dessa fungerar som underlag och ledstjärna för långsiktiga mål. Det är viktigt att kunna benämna och tala om funktionsnedsättningen. Att förstå vad en diagnos och en utredning om stödbehov betyder kan vara viktigt för den enskildes självkänsla. Personen kan annars känna att andra ”vet” något om dem som de själva inte fått ord för.
För den enskilde kan delaktighet i samhällslivet innebära att utmana normer om vad som är ”lämpligt” och att göra val som personal eller anhöriga uppfattar som mindre lämpliga eller riskabla. Ett normkritiskt tänkande krävs för att personer som omfattas av LSS ska ha möjlighet att leva som andra. Detta kräver återkommande reflektion - att varken överbeskydda eller överge den enskilde. Personal kan behöva stöd för att hantera sina roller och uppfattningar i förhållande till individens önskemål och val
Normer rörande funktionsvariation, sexuell läggning, kön, hudfärg, ålder, religion, könsidentitet och -uttryck påverkar hur du blir bemött och vad du har för rättigheter. Normer hänger ihop med makt och det är vad normkritik handlar om. För att uppfylla LSS mål om jämlikhet och principerna kring självbestämmande, delaktighet, frivillighet är det viktigt att motarbeta begränsande normer och förhindra diskriminering.
Symbolisk delaktighet
Om möten inte utformas med tanke på den enskildes kommunikativa och kognitiva stödbehov riskerar delaktigheten att inte bli ”på riktigt” för den enskilde. Det kan också handla om att arbetet för ökad delaktighet inte blir tillräckligt individualiserat för att stämma med den enskildes önskemål och intressen. Det är viktigt det är att det som kommer fram uppmärksammas av chefer och personal och inte rinner ut i sanden. Även synpunkter och förslag som inte omedelbart leder till förändringar kan bidra till upplevelsen av delaktighet om de tas emot med intresse och respekt och hanteras i dialog med den enskilde.
Den som arbetar med delaktighet måste alltid beakta den ojämlika maktrelationen som finns.
- Den som bedömer rätten till stöd- Den som utför stödet
- Den som behöver stödet
Använd kunskap om individens funktionstillstånd och stödbehov
Kunskap om funktionsnedsättningar och kommunikationsstöd är en förutsättning för att bedöma stödbehov, utforma ett stöd som ger förutsättningar för ökad delaktighet och ge ett gott bemötande
Kommunikativt <3 kognitivt stöd = sant
Många personer med kognitiva funktionsnedsättningar behöver både kommunikativt och kognitivt stöd. Detta gäller även de som har en god verbal förmåga kan ha bekymmer med att processa muntlig information. Det kan också vara svårt att omsätta tankar och känslor i ord vid kognitiva funktionsnedsättningar, framför allt i ett sammanhang som är främmande eller upplevs som viktigt och därför stressande.
Kognitivt stöd underlättar kommunikationen. Har personen tillgång till information på ett sätt som är lätt att bearbeta och ger stöd för tanken, så kommer personen också ha lättare att formulera sig och vara delaktig i många sammanhang. Utgå ifrån att den med en kognitiv funktionsnedsättning är i behov av lite extra stöd för att underlätta kognition och kommunikation.
Delaktighet kräver tid
Stress kan vara ett stort bekymmer för personer med kognitiv funktionsnedsättning, och det är viktigt att avsätta nog med tid för att stötta den enskildes delaktighet. Tiden behöver anpassas; det kan behövas mycket längre tid än omgivningen tänker sig. Perceptionssvårigheter kan leda till trötthet, vilket i sin tur kan leda till en negativ process med en ökad stress som följd. Ostrukturerad tid, med oklara förväntningar, också upplevas som stressande.
Ur Vägar till Ökad delaktighet
Utforska delaktighetsstegen
Modellen Delaktighetsstegen för medborgarinflytande presenterades på 1960-talet av Sherry Arnstein. Modellen ställer personer med makt att påverka i relation till personer som saknar makt att påverka. Stegen återspeglar grader av maktlöshet, symbolisk delaktighet och makt att påverka.
Delaktighetsstegen består av åtta steg och återspeglar hur involverad en individ faktiskt är i sina beslut. Gå igenom de olika nivåerna i illustrationen för att få en förståelse för hur inflytande kan begränsas eller ökas av den som har makten.
Kommentarer
Skicka en kommentar