LSS och SoL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS

Lagens mål – att leva som andra
LSS är avsedd att tillförsäkra personer med omfattande funktionshinder en god service och ett gott stöd, oavsett var de bor och oavsett vilka de lokala ambitionerna är. Det övergripande målet är att den enskilde skall kunna leva som andra, trots sitt funktionshinder. Jämlika livsvillkor innebär att jämförelser måste göras med villkor som gäller för jämnåriga som inte har funktionshinder. Den enskilde skall kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors liv som möjligt och i gemenskap med andra.


Kvalitetsnivå – goda levnadsvillkor
Den enskilde skall genom de särskilda insatserna i LSS tillförsäkras goda levnadsvillkor (7 §) och verksamheten ska vara av god kvalitet (6 §)

De särskilda insatserna skall förebygga, minska följderna av och kompensera för funktionshinder. De skall vara samordnade och utformade så att de stärker den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv och kunna delta aktivt i samhällslivet. Insatserna måste grundas på de behov och önskemål som den enskilde tycker är angelägna för att kunna leva så självständigt och oberoende som möjligt.


Självbestämmanderätt, inflytande och integritet
Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes rätt till självbestämmande, inflytande och integritet.

Den enskilde skall ges största möjliga inflytande och medbestämmande över det stöd som ges och insatserna skall präglas av en hög grad av individualisering.


Delaktighet
Den enskilde skall kunna vara delaktig i det liv och i den gemenskap som tillkommer alla människor.

Personer med funktionshinder har givetvis samma medborgerliga rättigheter och skyldigheter som andra och måste ges förutsättningar att ta del av och fullgöra dessa.


Tillgänglighet
De särskilda insatserna skall vara lätt tillgängliga. Tillgänglighetsbegreppet har i detta sammanhang en vid betydelse. När det gäller fysisk utformning måste lokaler och bostäder vara tillgängliga och användbara. Möjlighet att ta del av information måste finnas för alla människor. Att verka för tillgänglighet kan även innebära att påverka attityder till människor med funktionshinder genom information och utbildning.


Helhetssyn
Avgörande för ett gott stöd och en god service är att insatserna ges utifrån varje enskild persons behov och önskemål. I begreppet helhetssyn ingår bl.a. att stödet planeras och ges utifrån den enskildes samlade behov och hela livssituation. Både starka och svaga sidor hos den enskilde måste beaktas liksom samspelet med den omgivande sociala miljön.

Begreppet kontinuitet innebär att den enskilde och hans eller hennes familj skall kunna känna trygghet i att stödet varar så länge behovet finns, vilket bidrar till att göra tillvaron mer överblickbar för den enskilde.

Referens: Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Stöd för rättstillämpning och handläggning

Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten är en handbok syftar till att underlätta tillämpningen av det regelverk som gäller på detta område.

Vägar till ökad delaktighet är ett kunskapsunderlag om metoder för ökad delaktighet och självständighet för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Syftet är att ta fram stöd och vägledning samt samla och sprida verksamma metoder inom området.



Fler länkar

Om insatser och stöd enligt LSS - Kunskapsguiden

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade - Riksdagen

LSS Lättläst - Autism- och Aspergerförbundet

Socialtjänstlagen - SoL

Portalparagrafen Socialtjänstlagen 

SoL, är en målinriktad ramlag som ger kommunerna stor frihet att utforma verksamheten med utgångspunkt från lokala förutsättningar och behov. I portalparagrafen (1 kap. 1 § SoL) anges de övergripande målen och grundläggande värderingarna för samhällets socialtjänst. Målen ger uttryck för principen om alla människors lika värde och lika rätt till social trygghet, vård och omsorg.

Vägledande principer

Det gäller helhetssyn, frivillighet och självbestämmande, normalisering, kontinuitet, flexibilitet och närhet.

Helhetssynen

En enskilds eller en grupps sociala situation och de problem som den enskilde eller gruppen har ska ses i förhållande till hela den sociala miljön. Det rör bl.a. frågor om möjlighet att få arbete och bostad och att undvika utslagning, segregation och fattigdom.

Frivillighet och självbestämmande
Frivillighet och självbestämmande ska vara vägledande inom socialtjänsten. Detta innebär att den enskilde själv bestämmer om han eller hon ska ta emot erbjudanden om en viss social tjänst. Det är den enskilde som gör valet dock inom ramen för befintliga resurser. Frivillighet och självbestämmande innebär inte att socialtjänsten ska vara kravlös. Till socialtjänstens uppgifter hör att på olika sätt försöka motivera den enskilde för en viss insats.


Normalisering, kontinuitet, flexibilitet och närhet
Stöd- och hjälp- insatser ska ”normaliseras” så att människor inte känner sig stämplade eller utpekade. Av närhetsprincipen följer att insatser i hemmet går före vård utanför hemmet och att vården ska anordnas så nära hemmet som möjligt.
Insatserna måste anpassas till den enskildes aktuella förutsättningar och behov.
För den enskilde är det också viktigt att insatserna så långt möjligt genomförs av samma personal, vilket följer av den s.k. kontinuitetsprincipen.

Referens: Handläggning och dokumentation inom socialtjänsten

Länkar

Socialtjänstlagen - Riksdagen