Snoezelen
Snoezelens bakgrund
Ordet Snoezelen är sammansatt av två holländska ord; snuffelen ”lukta” och doezelen ”dåsa”. Innebörden i dessa två ord beskriver vad aktiviteten innehåller:
- att använda ett eller flera sinnen aktivt för att få information från omvärlden.
- att vila/gå ner i varv.
Personerna som drev utvecklingen av Snoezelen i Holland var Jan Hulsegge och Ad Verheul som båda arbetade på De Hartenberg institutet, en institution för personer med psykiska och fysiska funktionsnedsättningar. År 1978 skulle man åka på ett sommarläger och ville där prova att jobba med stimulering av sinnena. Personerna med funktionsnedsättning hade tidigare visat sig ha svårt att ta till sig sinnesintryck och verkade inte alltid uppskatta eller reagera nämnvärt när det t.ex. erbjöds vistelse ute i naturen. På sommarlägret byggde man stationer med olika aktiviteter. Dessa innehöll användning av ljus, ljud, färger, dofter, massage/taktil stimulering och rörelse. Vid hemkomsten fortsatte man utveckla idéerna och byggde upp några liknande rum på institutionen.
Verheul och Hulsegge hade som utgångspunkt för detta en tanke om att man kan se människan ur fyra aspekter:
- perceptuell förmåga (uppfattningsförmåga/varseblivning)
- tänkande, känsla och handlingsförmåga
Vi skapar själva en omgivning där vi kan utveckla, samordna och integrera dessa egenskaper. Har man en funktionsnedsättning som gör att man själv inte kan skapa denna omgivning kan inte heller dessa egenskaper utvecklas på ett tillfredställande sätt. Rummen man byggde upp var ett sätt att skapa en sådan omgivning. Utifrån detta och en brist på medveten stimulering för utvecklingsstörda utvecklade Verheul och Hulsegge Snoezelenmodellen.
Snoezelenmodellen
Grundidén innebär att man erbjuder en person sinnesstimulering i en anpassad miljö kopplat till ett speciellt förhållningssätt. Förhållningssättet företräds av en ”enabler” möjliggörare vilket utgörs av medföljaren. Medföljaren är en person från den funktionsnedsattes vardag som ska hjälpa till att skapa en trygg atmosfär. Medföljaren ska också uppmuntra den funktionsnedsatte att ta initiativ, välja, utveckla lek, stimulera glädje och njutning samt vara uppmärksam på de signaler som personen skickar ut och därmed vara lyhörd för det samspel som uppstår.
SID - Sinnlighet, interaktion och delaktighet
SID var ett projekt på Certec som söktes tillsammans med Furuboda Kompetenscenter och FUB i Lund med omnejd. SID-projektet startade 2010 och avslutades 2014 och handlar om Snoezelen. Snoezelen är en metodik som bygger på användning av upplevelserum. Rummen är utformade för att väcka barns intresse och ge dem möjlighet att upptäcka, utforska och uppleva i sin egen takt. Snoezelenrummen inbjuder till nyfikenhet, lust att prova och göra och att kommunicera men de ger även möjlighet till lugn och avkoppling. Här erbjuds upplevelser för sinnena i en stimulerande och attraktiv miljö. Rummen kan varieras och anpassas efter varje barns individuella behov för ett tryggt och kravlöst användande.
SYFTE
Med projektet SID ‐ Sinnlighet, Interaktion och Delaktighet ville de som ingick projektet vidareutveckla Snoezelenkonceptet, i syfte att skapa nya förutsättningar för barn med utvecklingsstörning att kunna utnyttja dagens interaktiva möjligheter. I de upplevelserum SID syftar till att utveckla finns det nya möjligheter för sinnlighet, interaktion och delaktighet, både som sinnesstimulering och avkoppling och också som tillfällen till aktivitet i gemenskap och social samvaro med människor och ting.
Länkar
Kommentarer
Skicka en kommentar