Hedersrelaterat våld och förtryck

Kontrollen kan sträcka sig från vardagliga former av begränsningar i flickors och kvinnors liv som berör exempelvis klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet till livsval som utbildning, jobb och giftermål och skilsmässa. I sin mest extrema form resulterar hederstänkandet i hot om våld och våld, inklusive dödligt våld(Handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer (Skr. 2007/08:39).


I hedersrelaterat våld och förtryck är kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet central. Familjen rykte och anseende betraktas som beroende av flickors och kvinnors faktiska eller påstådda beteende. Detta leder till mer eller mindre uttalad kontroll och begränsningar i flickors och kvinnors liv. Det kan handla om klädval, socialt umgänge och rörelsefrihet. Även livsval som berör jobb, utbildning, giftermål och skilsmässa. Ekonomisk självständighet för flickor och unga kvinnor kan bli ett hot mot efterlevnaden av familjens normer och värderingar.

Det finns ett starkt kollektivt tryck att upprätthålla gemensamma normer och/eller att återupprätta familjens eller släktens anseende. Individen förväntas lägga sina egna intressen åt sidan till fördel för kollektivets. Att bryta mot normer och värderingar ger stora konsekvenser och risk för bestraffning. Det kan röra sig om hot, våld, utfrysning och i sin mest extrema form dödligt våld. För vissa betyder detta att de måste lämna familjen eller helt bryta med dem.

Det hedersrelaterade våldet och förtrycket syftar till att få individen att underkasta sig normer och värderingar eller som ett straff för att återupprätta heder och anseende.
 

Det är i störst utsträckning flickor och unga kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, men även pojkar kan drabbas. De kan tvingas att bevaka eller utöva våld mot kvinnor i familjen eller släkten. Förövare är ofta flera från familjen, män och kvinnor. Våldet kan vara sanktionerat och/eller pådrivet från familj och släkt. 


I en hederskontext är endast heterosexuella relationer accepterade. Bi och homosexualitet är otänkbart likväl som när könsidentitet inte överensstämmer med det biologiska könet. Individen förvägras sin sexualitet och kan tvingas in i relationer med personer av motsatt kön. 


Äktenskap mot den egna viljan och könsstympning är även det ett uttryck för det hedersrelaterade våldet och förtrycket. 



Personer med intellektuell funktionsnedsättning i en hederskontext

TRIS (Tjejers rätt i samhället) skriver i rapporten ”Att vara funktionsnedsatt och leva i en hederskultur” att det hedersrelaterade våldet tar sig andra uttryck för personer med intellektuell funktionsnedsättning och får andra konsekvenser.

Det passiva våldet yttrar sig genom att exempelvis inte bistå den unge med praktiskt stöd så som att skjutsa till kompisar, anmäla sig till aktiviteter, söka LSS-insatser m.m. kontrollerar föräldrarna den unge och dennes tillvaro. Personen får inte sin medicin, inte får hjälp o.s.v.

Ungdomar utan funktionsnedsättning blir ofta tvingade eller övertygade till att ingå ett äktenskap medans ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning vilseleds in i äktenskap.

Fokus läggs på bröllopsfesten där den unges förståelse av ett äktenskap blir lika med bröllopsfest. Det kan också ske genom att förmedla till den unge att han/hon kommer att bli ”normal” och ”som alla andra” i familjen om de gifter sig. Vilseledande äktenskap innebär att den unge tackar ja till att ingå äktenskap utan att egentligen veta vad det innebär.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårt att veta hur han/hon ska bete sig och vad denne får/inte får göra. Dessa ungdomar saknar dessutom den kognitiva förmågan att leva ett så kallat dubbelliv och har svårt att se konsekvenser i sitt agerande. Den unge kan exempelvis berätta för sina föräldrar att denne skaffat en pojkvän/flickvän vilket i ett hedersrelaterat sammanhang kan ge förödande konsekvenser för den unge.




Webbutbildningar om hedersrelaterat våld och förtryck

Kommentarer