Funktionsnedsättning ur ett folkhälsoperspektiv

Vad är folkhälsovetenskap & vad är hälsa?

Folkhälsovetenskap handlar om:

–hur hälsoläget i en befolkning kan studeras vetenskapligt

–de faktorer som påverkar hälsoutvecklingen i ett samhälle (+/-)
–hur ohälsa i olika (risk-)grupper kan motverkas

Riktat folkhälsoarbete (T.ex.) 

–ANDT (motverka ohälsa kopplat till alkohol, narkotika, droger och tobak)

–Barns uppväxtvillkor
–Psykisk ohälsa
–Funktionsnedsättning
–Fysisk aktivitet för barn

Definition av hälsa ur olika perspektiv:

–Naturvetenskapligt synsätt: Frånvaro av sjukdom

–Holistiskt synsätt: WHO’s definition av hälsa: Fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande (inte enbart frånvaro av sjukdom eller skada)
–Självupplevd hälsa (eller ohälsa)

Salutogent förhållningssätt - Aaron Antonovsky

•Det salutogena (”hälsans ursprung”) perspektivet fokuserar på faktorer som skapar och vidmakthåller hälsa. Motsatsen till salutogent är patogent, som försöker förklara varför människor blir sjuka.

•Antonovsky gjorde en studie kopplat till hälsa bland kvinnor i Israel. Resultatet visade att nästan 1/3 av kvinnor som hade erfarenheter ifrån koncentrationsläger upplevde god psykisk hälsa.
•Istället för att studera vilka faktorer som lett till att 2/3 uppgav att de upplever dålig psykisk hälsa, valde Antonovsky att ställa sig frågan hur är det möjligt att så många som 29 procent upplever sin psykiska hälsa som god efter det de varit med om?

KASAM – Känsla av sammanhang

Antonovsky menade att de tre komponenterna meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet ligger till grund för en känsla av sammanhang (KASAM) – och att det är graden av KASAM som av avgör i hur hög/stark grad en människa har kapacitet att möta livets utmaningar och ändå upprätthålla en god hälsa.

Olika nivåer av folkhälsoarbete

•Samverkan mellan kommun, landsting och civilsamhälle

•Prevention: Primär, sekundär, tertiär

Hälsans bestämningsfaktorer

Vad är det som påverkar hur vi mår?

Skillnader i livsvillkor = skillnader i hälsa

Jämlikt Göteborg:

–Skillnader i livsvillkor i Göteborg 

–Skillnader i hälsa och tillit

Målsättningar

• Internationellt - Agenda 2030 

–FN’s globala mål för hållbar utveckling

•Det nationella målet för folkhälsopolitiken är att 

–skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

•Västra Götalandsregionens prioriterade mål: 

- Skillnader i hälsa ska minska

•Göteborgs stads övergripande folkhälsomål är att 

–minska hälsoskillnader och att alla göteborgare ska ha bästa möjliga hälsa. Alla människor ska kunna öka och förbättra sin hälsa vilket skapar en positiv utveckling av folkhälsan generellt.

Lokalt folkhälsoarbete

Varje stadsdel i Göteborg har en utvecklingsledare i folkhälsa

- Västra Göteborg: Tina Eliasson
- Har två uppdragsgivare

Utgår ifrån ett lokalt folkhälsoavtal mellan VG-regionens hälso- och sjukvårdsnämnd Göteborg och Västra Göteborgs stadsdelsnämnd

- Fungerar som grund för de gemensamma folkhälsoinsatserna 

Handlingsplan med gemensamma mål:
1. Ge varje barn en god start i livet
2. Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren
3. Den psykiska ohälsan ska minska (motivering – Hjälteträningen)
4. Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och samhällen (motivering – Hjälteträningen)
5. Skapa förutsättningar för åldrande med livskvalitet

Folkhälsa - funktionshinder Lagstiftning och riktlinjer (som behandlar målgruppens rättigheter och förutsättningar för god hälsa)
•FN’s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning
–http://www.mfd.se/stod-och-verktyg/filmer/filmer-om-konventionen/fns-konvention-i-korthet/
•Regeringens proposition - Nationellt mål och inriktning för funktionshinderspolitiken
•LSS (samt SoL och HSL)
•Göteborgs stad program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning

På vilka sätt påverkas hälsan hos personer med funktionsnedsättning jmf med personer utan fn?

•Minskade möjligheter att:

–Hitta och ta till sig information om olika hälsotillstånd, mottagningar men också vad kan främja hälsan: möjligheter till anpassad fysisk aktivitet, kost osv.
–Förstå och kommunicera sitt hälsotillstånd, göra sig förstådd och bli trodd på

•Minskade ekonomiska förutsättningar för att tillgodose en god hälsa
•Fysiska hinder
•Lägre kunskap bland t.ex. hälso- och sjukvårdspersonal om hur olika hälsotillstånd påverkas av respektive funktionsnedsättning

Särskilt utsatta grupper (ur ett folkhälsoperspektiv)

Som har sämre förutsättningar för ett hälsosamt liv jmf med personer utan fn

Personer med funktionsnedsättning som också:
…är äldre (>65år)
…identifierar sig som HBTQ-person
….har utländsk bakgrund
…är kvinna
http://www.mfd.se/stod-och-verktyg/filmer/filmer-om-delaktighet/vald-i-nara-relation/

(bland flera)

För mer information

Sofia.isaksson@vastra.goteborg.se