Ätstörningar

Ätstörningar är vanliga, ger allvarliga hälsoproblem och dödligheten är hög för detta tillstånd. Ätstörningar leder både till personligt lidande och stora hälsoekonomiska kostnader för samhället.

​Ätstörning innebär att en person har allvarliga problem med sitt ätande och oftast med synen på sin kropp och sin vikt. Orsakerna till att någon får en ätstörning kan vara flera – ärftlighet, personlighetsdrag och skäl som finns i den sociala miljön i familjen. Missnöje med sin kropp och vikt kan både vara en utlösande faktor för ätstörningen och en orsak till att den finns kvar hos personen.

Tidiga tecken på ätstörning kan vara att personen plötsligt:
- bara vill äta nyttig mat
- undviker fett och kolhydrater
- slutar äta godis
- hoppar över måltider
- stänger in sig i badrummet efter måltid
- vill övergå till vegetarisk kost
- motionerar mer och oftare
- ägnar mycket tid åt bloggar om kost och träning
- går ner i vikt
- får symtom på trötthet, huvudvärk, frusenhet och förstoppning.

De vanligaste ätstörningarna är anorexi, bulimi och hetsätningsstörning.

Anorexi
Anorexi är en ätstörning som innebär att en person avsiktligt går ner kraftigt i vikt och sedan gör allt hen kan för att behålla den låga kroppsvikten. En förändrad kroppsuppfattning är gemensamt för de flesta personer som har anorexi.

​Gemensamt för personer som har anorexi är den förändrade kroppsuppfattningen som innebär att personen upplever sig som tjock även vid utpräglad undervikt. Anorexi präglas av självsvält som leder till undervikt och en rädsla för att gå upp i vikt. Personens självkänsla är starkt kopplad till den egna kroppsvikten och kroppsformen. Intensiv motion, dagliga kräkningar och användning av laxermedel och vätskedrivande läkemedel är vanligt hos dessa personer. Risken för att bli undernärd är stor.

Ofta förekommer sekundära endokrina och metabola rubbningar, med störda kroppsfunktioner som följd. Särskilt allvarlig kan påverkan på hjärtat och cirkulationen vara, något som kan leda till livshotande tillstånd.

Ätstörningen kan vara långdragen och pågå med olika intensitet under flera år.

Anorexi kan ha ett mycket långdraget förlopp på 5-15 år eller längre. Hos vissa unga personer som snabbt får behandling kan tillfrisknandet gå snabbare – på ett halvt till ett år. För de flesta av dessa personer varierar svårighetsgraden och symtomen under årens lopp. I vissa fall saknar personen sjukdomsinsikt och risken för förtida död är ökad, framförallt tidigt i förloppet av ätstörningen.



Bulimi
Bulimi är en ätstörning som innebär att en person hetsäter och sedan använder kompensatoriska beteenden för att inte gå upp i vikt. Det kan vara att kräkas upp maten eller att använda laxermedel.

​Bulimia nervosa, i vardagligt tal bulimi, är en ätstörning som innebär återkommande episoder av hetsätning. Det betyder att personen äter onormalt stora mängder mat under en avgränsad tid och samtidigt tycker sig ha förlorat kontrollen över ätandet under episoden.

Precis som vid anorexi finns en rädsla för att gå upp i vikt och en självkänsla som är påtagligt beroende av vikt och kroppsform. För att inte gå upp i vikt används kompensatoriska beteenden, till exempel att kräkas, använda laxermedel eller vätskedrivande läkemedel, fasta eller att motionera överdrivet.

Upprepade kräkningar kan leda till elektrolytrubbningar och andra allvarliga fysiska komplikationer som kan påverka hjärtat och cirkulationen.

Ibland har personen med bulimi haft en episod med anorexi några månader eller något år tidigare. En person med bulimi skäms ofta över sitt beteende och försöker dölja problemen. Därför kan det dröja lång tid innan hen söker hjälp.

Ätstörningen kan vara långdragen och pågå med olika intensitet under flera år.

Hetsätningsstörning
Hetsätningsstörning är en ätstörning som innebär återkommande episoder av hetsätning utan några kompensatoriska beteenden som kräkningar, användning av laxermedel eller överdriven motion. Episoderna inträffar ofta när personen känner sig nedstämd, ledsen, oroad eller stressad.

Vid hetsätning äter personen ofta snabbare än vad som är vanligt till en obehaglig mättnadskänsla nåtts. Det är också vanligt att personen äter stora mängder mat utan att känna fysisk hunger. Ofta äts maten i ensamhet på grund av skamkänslor. Det kan leda till att personen känner sig äcklad av sig själv, blir nedstämd och skuldtyngd efter att ha hetsätit, och upplever att hen saknar kontroll över sitt ätande. Många som har hetsätningsstörning har övervikt eller fetma.

Ätstörningen kan vara långdragen och pågå med olika intensitet under flera år.

Länkar
Ätstörningar - Kunskapsguiden

Ätstörningar - UMO

Ätstörningar - BUP

Frisk & Fri

KÄTS

Shedo